ordning i leden


nu laddar vi för

helgens ramaskri

frosten är här

och smetar fräckt ut

sitt taggiga täcke


över kort som lång

över tjock som smal


så nu är jag gramse

och kommer ryta nonstop

tills våren föds igen

framtiden oroar

vilket känns lite olustigt


kommer då ens lustgasen

innehålla spår av lust?

tänk att få :


stråla ikapp

matcha en fasad


jollra uppochner

knyta ett band


runda ett hörn

krama en örn


sen vända åter

till ruta ett

dags att växla upp

välta bort det trötta, det tunga


ta plats ovan inversionen

och invänta miljonen


kisa mot en främmande horisont

packa det viktiga i små påsar


ses vi igen nästgårds?

eller blir det på tundrans mitt?

jag växlar språk

jagar en vråk


äter ett bär

sprättar kuvert


redo för ny giv

kanske rejält kliv


hoppas på vinst

en miljon minst

du, vi måste snacka


beställ in två sexor

konverseringsmedel

höjer min beredskap

ända upp till hakan


packar ränseln

med kaffe och mod


vid perrongen

vilar tåget lojt


genom rälsen hörs dock
redan

långväga språk


tack vare fantasin

som lyckades hinna med

en tidigare avgång

lager för lager

kläs jag av


strimla för strimla

tunnas skalet ut


känner släktskap

med rabarberstjälk


på väg mot

nysmord pajform

jag tänker osökt

på något utsökt


men det är nog långsökt

att hoppas bli uppsökt


istället blir jag säkert hemsökt

eller klädsamt pårökt

vill kasta mig in

brottas med högt och lågt


kräkas ut praktverk

ta plats i en zon


fylla ett rum

skratta som få


sitta nöjd på höjd

omsluten av tid


skymta ett mål

vifta en tå


räknas in

räknas ut

döm om min förvåning

när jag insåg våra olikheter


du ba:

käckt korrekt


ja ba:

perfekt defekt

vaknar upp

blottar en enkel figur


borstar ett brödsmuligt bord

släcker en objuden törst


i väster

kuttrar duvan


på festen

lutar dansgolvet brant


ber om vind i seglen igen


för kraft och balans

i nästa kamp

trots spott och spe 

och massiv kritik


äter jag ståndsmässigt

min midsommarsik

majsfält sträcker mot skyn

när monologen avtar bortom krönet


med vilsna steg jagar jag ikapp

memorerar svaga släktträd


bländas av britter och kvitter

varvar ner och huttrar till


mönstrar på för nästa skift

inser att succén är nära

klädsel på nationaldan?


linnekostym?

folkdräkt?

eller gåshud?

skräcken

när de utan notis

dyker upp


samlas i hörn

hotfulla

på ett lågmält vis


trofast, luddigt 

och envist

håller de sitt revir


snälla, 

var säger jag upp mitt

dammråtteabonnemang?

se där


en familjär

sekretär


så kär

du bygger nytt

vi äter pytt


jag tror på skrock

du väljer rock


en dag blir varm

ta till din charm


den öppnar upp

en sluten grupp


vi gjuter mod

passerar en flod


du ger ett tips

jag önskar chips

missa gärna

vår trofasta enkelfärd

till nästa nivå


avgång

endast idag

gudskelov


allsmäktig guide

och all inclusive

erbjuds på resmålet

kom igen

ge mig en högtid

inte detta lågtryck


ta plats

försök vara mer vidsträckt

utan att hamna i trångmål


varva ner

låt oss umgås långsamt

för att motverka kortslutning


slappna av

du har utfört stordåd

så var nu inte småsint

duka upp

cirkla runt


hälsa en vän

kanske sven


preppa för fest

ångra ett köp


vinkla en sanning

rasta en hund


grubbla över tid

vattna en växt


tappa sin fattning

nynna utan vett

under frostigt bärris

tittar de oroligt fram


den kallsvettiga ångesten

och dess nära släktingar


jag mosar en apelsin

med vänster


flyttar schack matt

med höger


är det nu dags för

kompanistryk?


eller räcker en

trisslott med nit?

fånga en långa

hugg ner allt till flis


vänta ut våren 

och resten av åren


passa på – slå aldrig till

njut en tallrik nyfångad sill


skrid sakta runt i slutna cirklar

rätt som det är möts du igen

var inte rädd för att

tycka till om mina alster


du kan på sin höjd hamna

över glöd i ett halster . . .

less på fasta tjänsten

i spånga


vill bryta mig loss

och säsonga


vad är bäst?

en säsong i polen?


eller ännu en säsong

med pollen?

våren tar sats

och börjar få gehör


hängrännor fylls till bredden

av glädjens tårar


vi lägger oket åt sidan

och svalkar bleka axlar i ljum bris


andetagen mjuknar

när pigmentet möter

solens varma gestalt


välkommen du gröna, du skira


slå dig ner, gör oss sällskap

vi vill fira

ett skimmer av bordeaux

väcker upp och knackar på


tanniner från igår

stramar till och lämnar spår


vem drog längsta strået?

vem slussades till kanten?


sakta lättar dimman

och blottar ohållbara minnen

samlade på hög

själv

bäste dräng


ensam

utan gäng

vem gör rätt?

vem gör fel?


vad är det

som betyder?


är det viktigt
att

du normen lyder?

räcker du till?

eller står du still?


kvalar du in?

eller ses som svinn?

omvärdera

uppgradera

släng facit i floden

bryt ner

lev upp

ta mig på orden

tallar granar sly och snår

så långt bort ögonparet når


till synes utan slut

går det ens att hitta ut?

för vissa

en lugnande lunga


för andra

en trasslig labyrint

släpp taget

någon gång


låt mig nå fram

någon stans

önskar det öppna

det fria


bli ett med horisonten

och möta kameleonten

ducka

docka

ta en smocka


ränder går aldrig ur

du är trots allt ett djur

mitt i strömmen

sköljd av falska måsten

simmar du mållös

bland nyckeltal och alger

söker lugna viken

sätta huvet på spiken

rensa tårna från ludd

och starta vandringen hem

jag bäddas in

jag gräver fram

jag stänger till

jag huttrar runt

jag längtar bort

jag pratar strunt

jag svär i takt

helt utan makt

lök på laxen

panik vid faxen

tredagarsstubb

och glada barn

regnsjuka marker

soppor i skålar

ingen tar ansvar

ingen tar ton

jag söker ett facit

som jag vet inte finns

vad är rätt?

grovis, toppchef eller prins?

Tiden är inne att lägga ut

Blotta språket och äta en stut

Rim och ramsor

Skeva fraser som skaver

Vokaler som bygger hopp

Konsonanter som sätter stopp

Läs mellan rader och le

Njut av vad fantasi kan ge

En plats för
infall och utfall.

intryck och uttryck.

och annat.

 

Välkommen!

Magnus Werme